Dagen inlägg lägger jag på familjen.

Min familj består av en mamma,en pappa, 2 bröder(en hel och en halv) och massa djur. Och jag ska säga the truth, min familj ÄR LÅNGT IFRÅN PERFEKT.

Det senaste året har jag lagt mindre tid på familjen, då mitt mål är skolan och utbildningen - vilket några i min familj har väldigt svårt med. Mamma och pappa är så glada att jag ska försöka mig på högskolan, som ingen av mina bröder gjort! Men detta ger självklart konsekvenser, min bror har väldigt svårt med att jag försöker sätta skolan framför familjen. Och sist jag var hos honom blev min vändpunkt ännu starkare.

Jag vet att min familj läser min blogg, och jag får ta skiten jag får. Men jag står för vad jag känner, vill och tänker. Jag är en självständig människa i månt o mycket, och hittills har jag fått klara av problem själv. Och jag vet många människor som stått emot sin familj och gått sin egen väg - med misstag, lycka, framgång och familj - och lyckats!

när jag satt och pratade med min bror, så kände jag ett stort "vi är på två olika vågplan och tänker olika". Jag försökte förklara, men han säger bara "du tror du vet vad du gör, men det gör du inte". Jag hade aldrig bytt skola om jag inte känt att detta var för att jag skulle få en bättre skolgång, never. Mamma har låtit mig ta många beslut, många felaktiga och många rättaktiga - men hon har alltid funnits oavsett.

Jag vet så många familjer som är precis som våran. Men många lägger inte så stor vikt vid att ha sina familjemedlemmar precis vid sidan, utan finns där när man som allra mest behöver deras stöd.

Min mamma har varit min bästa vän genom mycket, genom tunga sorger, genom glädje - genom allting. Hon och jag kan läsa av varandra, oftast iaf. Min pappa, som jag tyvärr genom personliga skäl haft dålig kontakt med men som jag äntligen hittat tillbaka till är min stora nallebjörn. Pappa har alltid varit den famnen jag har krupit upp hos när jag haft det svårt eller varit ledsen.

jag vet inte hur andra har det i sina familjer, men jag vet många som sitter i min sits och blir så förbryllade över hur dom andra i sin familj reagerar - kan man inte gå göra sina egna misstag och egna framgångar utan att man ska behöva öppna foderluckan till alla?

eller är jag bara vimsig?

- nu över till liiiite roligare grejer :)

På lördag kommer min bomis hem! så bli så jävla roligt att dra igång med ridningen igen. och att ha tillgång till ridhus! :)

dock värre att jag har dunder huvudvärk, illamående och allmänt sjuk - usch!

dessutom! göteborg horse show på fredag, TAGGA!