haft 2 dagar utan bloggning, varit inne men bara känt "nej idag känner jag får att inte skriva någonting" bara för att jag just har haft en idé-torka.. Och nu när jag dunkar lite "memories - David Guetta feat. Kid Curi" så fick jag lite plingplong i skallen.

Men sen kom jag på att jag faktiskt ville skriva om något, falskheten som finns hos alla. Falskheten följer med en överallt, oavsett hur man än försöker undvika den. Den förföljer oss, en envis jävla stalker. Även en själv kan vara en falskare - utan att man MEDVETET menar att vara det. Nu undrar ni, "vad fan dillar hon om egentligen?" men såhär är det! Man kan vara falsk på ett ytligt sätt, man kan vara ytlig på ett elakt sätt och man kan vara falsk utan att ens veta om det..

Folk jag oftast stött på har varit elak och ytliga. Oftast är det för folk inte klarar av hur jag är, hur jag beter mig och uppför mig. Men jag är en jävel på att vara glad, skratta högt och bete mig allmänt konstigt, och det fixar inte folk med. Folk fixar inte av att jag har mina saker som jag vill osv. Och jag klandrar dom inte, jag är en jobbig människa i vissa lägen. Men något jag har riktigt riktigt svårt med är folk som påstår att dom lovar saker och sen gör raka motsatsen - DÅ smäller jag i taket - men vem gör det inte?

Där smäller oftast falskheten in, jag vet att dom gjort en sak tidigare och jag frågar självklart(clever som jag är, höhö) på ett annorlunda sätt om dom verkligen gjort som dom gjort, och oftast är då motsvaret mot det dom gjort. Och det är tråkigt, när folk inte står upp för sig själva och säger som det är, utan att drar både falskheten och lögnen på personen istället för sanningen. Det gör mig riktigt arg, klart att man i vissa situationer ska dra en "vitlögn" men när personen faktiskt i stora hela frågar, då ska man faktiskt säga sanningen..

Tex på min skola jag går på, ingen i min klass har samma humor som jag har - det konstaterade jag väldigt fort, så i klassrummet håller jag en väldigt låg och sansad profil :) så när jag är med min guldkorn till "systeryster" Nina Andersson så trivs jag som fisken i vattnet, där kan jag dra mina cpskämt som BARA hon och jag fattar.. Men nu börjar även vissa andra förstå skämten, vilket är skönt - för dem är riktigt roliga om man kan förstå humorn i dom - som än så länge nästan bara Nina kan :)

Nu ska jag lägga mig och ruva på ännu ett inlägg, men än så länge är det INGEN som skriver vad dom vill veta för något osv, vad vill ni höra? :)